Regeringen tillsätter en AI-kommission för att stärka svensk konkurrenskraft. Ett viktigt steg för att bidra till utveckling och användning av artificiell intelligens (AI) i Sverige.
AI har stora möjligheter – ökad innovationsförmåga, stärkt konkurrenskraft, effektivare offentlig förvaltning och bättre välfärd. Det är potential som Sverige måste ta vara på, samtidigt som vi måste hantera riskerna.
– Regeringen beslutade igår att tillsätta en AI-kommission för att stärka svensk konkurrenskraft. AI-kommission ska göra en genomlysning av Sveriges förutsättningar – från utbildning och lagstiftning till hur vi attraherar internationellt riskkapital – så att Sverige kan vara med i matchen, säger statsminister Ulf Kristersson.
Många länder och företag satsar stort på att utveckla tekniker för AI. Sverige har möjlighet att spela en roll i den pågående utvecklingen och användningen av AI. Men det kräver att vi gör mer än vi gör i dag.
– Rätt använt kan AI bidra till ökad innovationsförmåga, stärkt konkurrenskraft, bättre välfärd och effektivare offentlig förvaltning. Vi måste säkerställa att Sverige tar vara på möjligheterna samtidigt som vi hanterar riskerna för att få ut den fulla potentialen med AI. Vi behöver konkreta förslag som leder till bättre förutsättningar för konkurrenskraftig, säker och etisk AI-utveckling i Sverige, både inom den offentliga förvaltningen och inom näringslivet, säger civilminister Erik Slottner.
AI-kommissionens uppdrag blir att analysera och komma med konkreta förslag om hur AI kan främja Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation.
AI-kommissionen ska bland annat
Analysera villkoren för att bland annat högre utbildning ska vara tillräcklig för att möta morgondagens behov inom AI-användning och AI-utveckling,
identifiera hur Sverige kan agera för att främja en konkurrenskraftig och säker AI inom EU och globalt,
föreslå hur Sverige ska kunna attrahera riskkapital och underlätta innovation för stärkt konkurrenskraft inom AI,
föreslå hur offentlig förvaltning kan effektiviseras genom att använda AI, och
analysera hur användning av AI kan påverka och främja Sveriges säkerhet och motverka otillbörlig påverkan på demokratin
Arbetet kommer att ledas av Carl-Henric Svanberg, tidigare bland annat VD och koncernchef för Ericsson och numera styrelseordförande för AB Volvo. Till kommissionen knyts ett antal ledamöter med olika kompetenser och erfarenheter. Utredningen ska redovisas senast den 1 juli 2025. AI-kommissionen kommer löpande hålla Regeringskansliet informerat om sitt arbete.
Övriga ledamöter i AI-kommissionen
De förordnade ledamöterna i AI-kommissionen är professor Fredrik Heintz, styrelseordförande Sara Mazur, global samhällspolitisk chef Nicklas Lundblad, digitaliseringschef Olof Hernell, direktör Martin Svensson, informationssäkerhetsspecialist Anne-Marie Eklund Löwinder, professor Sylvia Schwaag Serger, it-direktör Marcus Matteby, förbundsordförande Ulrika Lindstrand och chefredaktör Mathias Sundin.
”It is great to see that EU have agreed on the world’s first comprehensive AI law. For the years to come, working towards a globally coherent approach will also be important, recognizing that AI will be developed and used across borders.” /Daniel Akenine, Microsoft
Några ord från panelen: Anne Bøgh Fangel: ”Låt oss droppa alla profetior, låt oss titta på action” . Giovanni Leoni: ”Den extremt snabba utvecklingen av teknik (går från år till veckor), påverkar fundamentalt förutsättningar för oss alla, då tekniken blir mer lättillgänglig”. Nasim Bergman Farroknia: ”vi kan se en tydlig ökning av BNP med nya teknologier. AI kommer påverka oss mer än vad någon annan teknologi gjort. Vi kan också se att om tekniken används rätt skapar den värden: förebyggande, tillgänglighet, inivdidanpassad, användarvänlig, samskapat, datadriven Janne Elvelid: ”Generative AI will be integrated in all interfaces”.
Irene Ek var inne på ansvarsfullhet inom AI för att skapa förtroende för den nya teknologin. Viktigt att vara tydlig i hur man byggt samt vilket data som använts. Alla var överens om att det kommer krävas otroligt stora resurser för att EU ska ha en chans att hänga med i den globala konkurrensen om ledarskap inom AI och digitalisering. Frågan är om det finns en politisk vilja i Sverige och inte minst inom EU??
De områden som framstod som mest diskuterade under mötet var: Förändringsledarskap och Innovation: Det talades om behovet av ett starkt ledarskap för att navigera den stora förändringsprocess som AI innebär. Framhävandet av mod, kunskap, och kompetensutveckling, samt förmågan att experimentera och anpassa sig till nya arbetsmetoder var genomgående teman. Mod krävs för att vi ska våga avvika från vår tradition att lägga mycket tid på att bygga scenarios. Vi bör i stället bli snabbfotade och snabbt komma igång med att testa våra tankar. Giovanni Leoni uttryckte det “really about change management in a high speed pace of change, challenge: how will companies be able to manage this?”
Vidare betonades vikten av att främja en kultur av innovation och att stärka teknologiförståelse inom utbildning och arbetsliv. Teknik är fantastiskt, men låter vi inte individer som berörs förstå nyttorna som skapas kommer vi inte att lyckas att få en bra utväxling av de satsningar som görs. En utmaning för de organisationer som vill prova nytt är att få en kultur som förstår och vill. Här måste kulturen vara öppen för att experimentera, testa, ta risker- och misslyckas, men ändå lära av dessa och börja om.
Det är viktigt att vara tydlig i sin kommunikation med medarbetare, kunder och ägare för att visa hur den nya teknologin kan komma att fungera och hur den kan användas till deras fördel. Kanske kan man skapa AI demos och använda befintliga användarfall för att visa på framtiden – vi måste bli bättre på att forma lärande organisationer.
AI Governance och Reglering: En tydlig tonvikt lades på den växande rollen av AI i regulatoriska sammanhang. Två punkter som betonades var vikten av att ha kontroll över sina data och modeller samt de utmaningar och möjligheter som kommer med nya AI-förordningar. Vi kan ana att det över tid kommer att bli ett framväxande regulatoriskt landskap inom och utom EU. AI-sovranitet och principer för etisk användning av AI var centrala punkter som togs upp under Rundabordssamtalet. Det kunde konstateras att ansvarsfull användning av AI och transparens är viktigt för att bygga förtroende. Här måste näringslivet redan nu planera för framtida revisioner av framtagna AI:n Diskussioner om AI-riskstyrning, regleringar och etiska principer är väsentliga. Här berättade Irene Ek från Google, att man exempelvis antagit ett antal principer som styr deras utveckling – man är transparent med att kommunicera hur det påverkat deras utveckling, vilka vägval man gjort utifrån exempelvis etiska överväganden.
Man utvecklar AI-relevant teknik som lutar sig mot regulatoriska landskapet (förbjuden AI, organisation för att klara efterlevnad och uppföljning av byggda AI modeller.)
Integrering av AI i verksamheter: Diskussionerna pekade på en framtid där AI är en integrerad del av alla digitala gränssnitt, med en stark inriktning på att minimera ineffektiva processer och anpassa information efter olika mottagares behov. Det nämndes också hur organisationer kan förbereda sig för att anpassa sig till de snabba förändringarna som AI-teknologin för med sig – en stor förändring för många roller t ex stora grupper kan komma att förlora jobben eftersom företagen inte klarar av den snabba förändringen. AI- frågan kan komma att bli större än klimatfrågan. Språk blir en icke-fråga med generativ AI)
