Webbinaret anordnas av Tankesmedjan Think AI och FEI – Företagsekonomiska Institutet 1888.

Anmäl ditt deltagande till Lars Lundberg på lars@thinkai.ai

Ord som sammanfattar hela samtalet är:

• Det finns kunskap, kompetens och erfarenhet inom digitalisering och AI i Sverige som är ledande inom sina respektive sakområden men – hur förvaltar vi dessa?!
• Vi har lösningar på problem klara för oss men det är politiken/politiker som måste agera. Vi behöver inte fler utredningar, de finns redan!
• De med sakkunskap ifrån Näringsliv, Offentliga och akademi måste bli bättre på att pedagogiskt kommunicera möjligheter och lösningar med politiken.
• Panelen önskade även ett tydligt och rimligt regelverk, som är både förutsägbart och långsiktigt. Oro uttrycktes också för att regleringarna som kommer är otydliga och därmed kan skapa osäkerhet kring efterlevnad och generera olika tolkningar inom medlemsstaterna.
  Samtidigt som lagstiftningen behöver vara långsiktig så behöver den också följa den snabba teknikutvecklingen. Detta visar på komplexiteten.

De styrkor vi som nation har och som pekades ut – Sveriges styrkor som AI nation:

• Hög investering: Sverige har en hög andel venture capital investeringar och rankas som 5:e i världen när det gäller antalet enhörningar.
• Data för tillämpning av AI: Sverige har en styrka genom tillgång till registerdata som har samlats in under flera hundra år.
• Forskning och utbildning: Sverige har stark akademisk grund inom AI och planerar att examinera ett stort antal forskare de närmaste åren.

Utmaningar för Sverige som AI nation:

• Politisk vision: Det saknas en politisk vision kring AI och satsningar, vilket kan hämma utvecklingen.
• Datahantering: Det finns utmaningar kring hela kedjan från insamling till publicering och lagring av data.
• Reglering: Hantering av reglering och lagstiftning kring AI, särskilt med tanke på den kommande AI-förordningen. Erfarenheten av splittrad hantering av dataskyddsförordningen förskräcker.
• Talangattraktion: Sverige har endast 2% av all AI-talang globalt. Frågan är hur Sverige kan attrahera mer talang.
• Beslutsprocessens hastighet: Omvärldens förändringstakt gör att vissa utredningsbaserade beslut kan bli meningslösa innan utredningen är klar. Det finns ett behov av att fatta snabbare beslut eller kunna arbeta i en riktning, utan att alla detaljer är klara.
• Reglering och innovation: Balansen mellan behovet av reglering och att fortsätta driva innovation diskuterades.

Genomgående:
-var också att paneldeltagarna var överens om att det råder en brist på politiskt engagemang och tydlighet inom AI-området. Det är viktigt att adressera detta för att undvika en upprepning av situationen med GDPR, där kommuner, regioner och näringsliv skapade sina egna strategier, policys och förvaltningsmodeller, nu när AI-act kommer.

-Sverige har bra förutsättningar och har data sedan lång tid tillbaka, men det räcker inte med AI readiness. Värdet skapas och nyttan sker först när datan tillgängliggörs och blir till tillämpningar. Många organisationer i Sverige kämpar med att skala upp sina lösningar och tillämpning går långsamt. Klyftan mellan organisationer med låg digital förmåga ökar och de som hamnat efter kommer ännu mer efter.
I Sverige dras vi med börda legacy från gamla system vi byggde på 90- och 00-talet. När vi tänker AI-satsningar så har vi oftast ett kostnadsfokus och viktiga investeringar uteblir eller försenas. Sverige saknar infrastruktur och beräkningskapacitet.

Ytterligare en fråga som diskuterades var;
Hur ska vi realisera lagstiftningen? Kompetens, hur säkerställer vi att myndigheterna som ska granska efterlevnaden har rätt kompetens, så de faktiskt förstår systemen de granskar? Vi ska inte hamna i en compliance-kultur där vi bara checkar i boxar. Fokus bör vara på att hur vi bygger säkra och rättvisa system.

• Panelen konstaterade också att Sverige har styrkor som hänger samman med historisk utveckling och historiskt beredda förutsättningar inom digitalisering. Denna tidigare goda position har dels lett till en infrastruktur som möjligen håller på att bli föråldrad, dels en politisk självgodhet som gör att en samlad framåtblickande drivkraft för utveckling saknas.
• Avslutningsvis var man också orolig för:
• Svensk forskning på AI-området går framåt mycket tack WASPs satsningar. Kompetensbasen finns i Sverige, men den behöver förädlas och vi behöver accelerera omställningen kring livslångt lärande. Sverige är bra på struktur men svagheten är omfattning, skalning och hastighet. Sverige har svårigheter både med att skala upp satsningarna, men också att snabbt kunna fatta beslut. Vi har för långa beslutsprocesser och behöver fundera hur processerna bör se ut i framtiden så att de inte blir ett hinder. Hur kan vi fatta beslut utan att ha alla svaren på plats?

I övrigt nämndes:

Spanska Initiativ inom AI:
Spanien har tagit flera initiativ inom AI-området, däribland införandet av en “sandbox” som ger en säker miljö för att experimentera med nya tekniker och idéer.

Pilotprojekt inom Företag:
Det är avgörande att företag etablerar pilotprojekt för sina AI-initiativ. Genom att först testa och utvärdera dessa projekt kan man avgöra om de uppfyller sina syften. Om de inte gör det bör de omprövas eller förkastas, för att säkerställa effektivitet och relevans.

Twin Transition:
Det finns en viktig koppling, kallad Twin Transition, mellan dataanvändning och hållbarhetsmål. Denna koppling understryker hur data kan användas för att driva hållbarhetsinitiativ och omvänt.

Kompetensbehov:
För att Sverige ska förbli konkurrenskraftigt inom AI-sektorn är det nödvändigt att investera i talangutveckling och kompetenshöjning.

Ramverk och Riktlinjer:
Det finns för närvarande en brist på tydliga ramverk kring AI-utveckling och användning. Dessa ramverk behöver anpassas och klargöras för att främja ansvarsfull och effektiv utveckling.

Utmaningar i Norden (Nordic Innovation)

Datahantering: Det finns utmaningar relaterade till allt från insamling till användning av data.
Experimentering: Innan fullständig produktion är startad är det viktigt att först genomföra experiment och tester för att säkerställa att idéer och tekniker fungerar som avsett.
Regelverk: Det finns frågor kring hur de nordiska länderna ska ta emot och implementera internationella och regionala regelverk kring AI.
Talangattraktion:
För att fortsätta växa och utvecklas inom AI-området är det avgörande att Norden aktivt arbetar för att attrahera och behålla talanger inom området.

Föredragshållarnas presentationer: