Några ord från panelen: Anne Bøgh Fangel: ”Låt oss droppa alla profetior, låt oss titta på action” . Giovanni Leoni: ”Den extremt snabba utvecklingen av teknik (går från år till veckor), påverkar fundamentalt förutsättningar för oss alla, då tekniken blir mer lättillgänglig”. Nasim Bergman Farroknia: ”vi kan se en tydlig ökning av BNP med nya teknologier. AI kommer påverka oss mer än vad någon annan teknologi gjort. Vi kan också se att om tekniken används rätt skapar den värden: förebyggande, tillgänglighet, inivdidanpassad, användarvänlig, samskapat, datadriven Janne Elvelid: ”Generative AI will be integrated in all interfaces”.
Irene Ek var inne på ansvarsfullhet inom AI för att skapa förtroende för den nya teknologin. Viktigt att vara tydlig i hur man byggt samt vilket data som använts. Alla var överens om att det kommer krävas otroligt stora resurser för att EU ska ha en chans att hänga med i den globala konkurrensen om ledarskap inom AI och digitalisering. Frågan är om det finns en politisk vilja i Sverige och inte minst inom EU??
De områden som framstod som mest diskuterade under mötet var: Förändringsledarskap och Innovation: Det talades om behovet av ett starkt ledarskap för att navigera den stora förändringsprocess som AI innebär. Framhävandet av mod, kunskap, och kompetensutveckling, samt förmågan att experimentera och anpassa sig till nya arbetsmetoder var genomgående teman. Mod krävs för att vi ska våga avvika från vår tradition att lägga mycket tid på att bygga scenarios. Vi bör i stället bli snabbfotade och snabbt komma igång med att testa våra tankar. Giovanni Leoni uttryckte det “really about change management in a high speed pace of change, challenge: how will companies be able to manage this?”
Vidare betonades vikten av att främja en kultur av innovation och att stärka teknologiförståelse inom utbildning och arbetsliv. Teknik är fantastiskt, men låter vi inte individer som berörs förstå nyttorna som skapas kommer vi inte att lyckas att få en bra utväxling av de satsningar som görs. En utmaning för de organisationer som vill prova nytt är att få en kultur som förstår och vill. Här måste kulturen vara öppen för att experimentera, testa, ta risker- och misslyckas, men ändå lära av dessa och börja om.
Det är viktigt att vara tydlig i sin kommunikation med medarbetare, kunder och ägare för att visa hur den nya teknologin kan komma att fungera och hur den kan användas till deras fördel. Kanske kan man skapa AI demos och använda befintliga användarfall för att visa på framtiden – vi måste bli bättre på att forma lärande organisationer.
AI Governance och Reglering: En tydlig tonvikt lades på den växande rollen av AI i regulatoriska sammanhang. Två punkter som betonades var vikten av att ha kontroll över sina data och modeller samt de utmaningar och möjligheter som kommer med nya AI-förordningar. Vi kan ana att det över tid kommer att bli ett framväxande regulatoriskt landskap inom och utom EU. AI-sovranitet och principer för etisk användning av AI var centrala punkter som togs upp under Rundabordssamtalet. Det kunde konstateras att ansvarsfull användning av AI och transparens är viktigt för att bygga förtroende. Här måste näringslivet redan nu planera för framtida revisioner av framtagna AI:n Diskussioner om AI-riskstyrning, regleringar och etiska principer är väsentliga. Här berättade Irene Ek från Google, att man exempelvis antagit ett antal principer som styr deras utveckling – man är transparent med att kommunicera hur det påverkat deras utveckling, vilka vägval man gjort utifrån exempelvis etiska överväganden.
Man utvecklar AI-relevant teknik som lutar sig mot regulatoriska landskapet (förbjuden AI, organisation för att klara efterlevnad och uppföljning av byggda AI modeller.)
Integrering av AI i verksamheter: Diskussionerna pekade på en framtid där AI är en integrerad del av alla digitala gränssnitt, med en stark inriktning på att minimera ineffektiva processer och anpassa information efter olika mottagares behov. Det nämndes också hur organisationer kan förbereda sig för att anpassa sig till de snabba förändringarna som AI-teknologin för med sig – en stor förändring för många roller t ex stora grupper kan komma att förlora jobben eftersom företagen inte klarar av den snabba förändringen. AI- frågan kan komma att bli större än klimatfrågan. Språk blir en icke-fråga med generativ AI)
När arbetskraften inte räcker till krävs nya smarta lösningar och arbetssätt, som kan utföra välfärdstjänster och avlasta medarbetarna. Mot den bakgrunden är det oroväckande att de statliga satsningarna på innovation i offentlig sektor lyser med sin frånvaro. Det skriver Anders Henriksson, Leif Sandberg och Peter Danielsson, SKR.
Under AI-säkerhetstoppmötet utfärdades “Bletchley-förklaringen” av närvarande länder den 1-2 november 2023. De framhöll att Artificiell intelligens (AI) erbjuder globala möjligheter med potential att förbättra mänskligt välbefinnande, fred och välstånd. För att förverkliga detta ska AI utformas och användas på ett säkert, människocentrerat, pålitligt och ansvarsfullt sätt. AI-system finns redan i många dagliga verksamhetsområden och dess användning kommer troligen att öka.
Samtidigt som AI erbjuder möjligheter finns det också betydande risker, inklusive i dagliga livets domäner. Särskilda risker uppstår vid AI:s “frontier”, det vill säga avancerade AI-modeller som kan utföra en mängd olika uppgifter, inklusive risker för avsiktligt missbruk eller oavsiktliga kontrollproblem. Många av AI:s risker är internationella till sin natur och bäst hanteras genom internationellt samarbete.
Alla aktörer har en roll att spela för att säkerställa AI:s säkerhet, inklusive nationer, företag, civilsamhället och akademin. De som utvecklar avancerad AI har särskilt ansvar att säkerställa dessa systemens säkerhet.
I detta sammanhang planerar länderna att identifiera gemensamma AI-säkerhetsrisker, bygga politik baserat på dessa risker och stödja ett internationellt forskningsnätverk om AI-säkerhet.
Avtalet representerades av 29 länder och organisationer, inklusive Australien, Brasilien, Kanada, Kina, EU, Indien, Japan, Saudiarabien, Sydkorea, Spanien, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Storbritannien och USA, bland andra.
Välkommen till ett spännande webinar där vi dyker djupt ner i de mest framstående trenderna inom AI 2024. Med den snabba utvecklingen av teknologi och innovation som ständigt pågår är det viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som ligger i framkant.
Detta är en unik chans att få en första titt på vad som väntar runt hörnet och att ställa dina frågor direkt till representanter från några av världens ledande teknikföretag.
Reservera din plats nu och anslut dig till oss den 27:e november för en eftermiddag av insikter och inspiration. Vi ser fram emot att välkomna dig!
Personer som är klara representerar – Meta, Google, Microsoft
The first State of the Digital Decade report takes stock of the EU’s progress towards a successful digital transformation as set out in the Digital Decade Policy Programme 2030.
This report highlights the need to accelerate and deepen the collective efforts, including through policy measures and investment in digital technologies, skills and infrastructures.
On this basis, the report includes concrete recommendations to Member States ahead of the adoption of their national strategic roadmaps and for their future adjustments.
This report also includes the monitoring of the European Declaration on Digital Rights and Principles for the Digital Decade, which translates the EU’s vision of digital transformation into principles and commitments.
– AI i Sverige, Europa och världen – så in i Norden aktuellt.
Inbjudan till live-webbinar 9 oktober kl. 13:00
Vi bjuder in till ett spännande live-webbinar där vi kommer att diskutera Sveriges position som AI-nation och hur vi kan bli ännu mer framgångsrika inom området. Evenemanget samlar forskare, representanter från näringslivet och den offentliga sektorn för att främja dialog och utbyta idéer om AI-utveckling och dess användning.
AI-teknik har en enorm potential att förändra vårt sätt att arbeta och driva verksamheter. För att säkerställa att Sverige är i framkant av denna utveckling är det viktigt att vi har en gemensam förståelse för vår nuvarande position och de åtgärder som krävs för att stärka vår AI-kompetens.
Vi är glada att kunna presentera en panel av experter inom AI-området som kommer att dela sina insikter och perspektiv. Det kommer också finnas en möjlighet för er att delta i diskussionen och ställa era egna frågor.
Webbinaret anordnas av Tankesmedjan Think AI och FEI – Företagsekonomiska Institutet 1888.
Det finns kunskap, kompetens och erfarenhet inom digitalisering och AI i Sverige som är ledande inom sina respektive sakområden men – hur förvaltar vi dessa?!
Vi har lösningar på problem klara för oss men det är politiken/politiker som måste agera. Vi behöver inte fler utredningar, de finns redan!
De med sakkunskap ifrån Näringsliv, Offentliga och akademi måste bli bättre på att pedagogiskt kommunicera möjligheter och lösningar med politiken.
Panelen önskade även ett tydligt och rimligt regelverk, som är både förutsägbart och långsiktigt. Oro uttrycktes också för att regleringarna som kommer är otydliga och därmed kan skapa osäkerhet kring efterlevnad och generera olika tolkningar inom medlemsstaterna. Samtidigt som lagstiftningen behöver vara långsiktig så behöver den också följa den snabba teknikutvecklingen. Detta visar på komplexiteten.
De styrkor vi som nation har och som pekades ut – Sveriges styrkor som AI nation:
• Hög investering: Sverige har en hög andel venture capital investeringar och rankas som 5:e i världen när det gäller antalet enhörningar. • Data för tillämpning av AI: Sverige har en styrka genom tillgång till registerdata som har samlats in under flera hundra år. • Forskning och utbildning: Sverige har stark akademisk grund inom AI och planerar att examinera ett stort antal forskare de närmaste åren.
Utmaningar för Sverige som AI nation:
• Politisk vision: Det saknas en politisk vision kring AI och satsningar, vilket kan hämma utvecklingen. • Datahantering: Det finns utmaningar kring hela kedjan från insamling till publicering och lagring av data. • Reglering: Hantering av reglering och lagstiftning kring AI, särskilt med tanke på den kommande AI-förordningen. Erfarenheten av splittrad hantering av dataskyddsförordningen förskräcker. • Talangattraktion: Sverige har endast 2% av all AI-talang globalt. Frågan är hur Sverige kan attrahera mer talang. • Beslutsprocessens hastighet: Omvärldens förändringstakt gör att vissa utredningsbaserade beslut kan bli meningslösa innan utredningen är klar. Det finns ett behov av att fatta snabbare beslut eller kunna arbeta i en riktning, utan att alla detaljer är klara. • Reglering och innovation: Balansen mellan behovet av reglering och att fortsätta driva innovation diskuterades.
Genomgående: -var också att paneldeltagarna var överens om att det råder en brist på politiskt engagemang och tydlighet inom AI-området. Det är viktigt att adressera detta för att undvika en upprepning av situationen med GDPR, där kommuner, regioner och näringsliv skapade sina egna strategier, policys och förvaltningsmodeller, nu när AI-act kommer.
-Sverige har bra förutsättningar och har data sedan lång tid tillbaka, men det räcker inte med AI readiness. Värdet skapas och nyttan sker först när datan tillgängliggörs och blir till tillämpningar. Många organisationer i Sverige kämpar med att skala upp sina lösningar och tillämpning går långsamt. Klyftan mellan organisationer med låg digital förmåga ökar och de som hamnat efter kommer ännu mer efter. I Sverige dras vi med börda legacy från gamla system vi byggde på 90- och 00-talet. När vi tänker AI-satsningar så har vi oftast ett kostnadsfokus och viktiga investeringar uteblir eller försenas. Sverige saknar infrastruktur och beräkningskapacitet.
Ytterligare en fråga som diskuterades var; Hur ska vi realisera lagstiftningen? Kompetens, hur säkerställer vi att myndigheterna som ska granska efterlevnaden har rätt kompetens, så de faktiskt förstår systemen de granskar? Vi ska inte hamna i en compliance-kultur där vi bara checkar i boxar. Fokus bör vara på att hur vi bygger säkra och rättvisa system.
Panelen konstaterade också att Sverige har styrkor som hänger samman med historisk utveckling och historiskt beredda förutsättningar inom digitalisering. Denna tidigare goda position har dels lett till en infrastruktur som möjligen håller på att bli föråldrad, dels en politisk självgodhet som gör att en samlad framåtblickande drivkraft för utveckling saknas.
Avslutningsvis var man också orolig för:
Svensk forskning på AI-området går framåt mycket tack WASPs satsningar. Kompetensbasen finns i Sverige, men den behöver förädlas och vi behöver accelerera omställningen kring livslångt lärande. Sverige är bra på struktur men svagheten är omfattning, skalning och hastighet. Sverige har svårigheter både med att skala upp satsningarna, men också att snabbt kunna fatta beslut. Vi har för långa beslutsprocesser och behöver fundera hur processerna bör se ut i framtiden så att de inte blir ett hinder. Hur kan vi fatta beslut utan att ha alla svaren på plats?
I övrigt nämndes:
Spanska Initiativ inom AI: Spanien har tagit flera initiativ inom AI-området, däribland införandet av en “sandbox” som ger en säker miljö för att experimentera med nya tekniker och idéer.
Pilotprojekt inom Företag: Det är avgörande att företag etablerar pilotprojekt för sina AI-initiativ. Genom att först testa och utvärdera dessa projekt kan man avgöra om de uppfyller sina syften. Om de inte gör det bör de omprövas eller förkastas, för att säkerställa effektivitet och relevans.
Twin Transition: Det finns en viktig koppling, kallad Twin Transition, mellan dataanvändning och hållbarhetsmål. Denna koppling understryker hur data kan användas för att driva hållbarhetsinitiativ och omvänt.
Kompetensbehov: För att Sverige ska förbli konkurrenskraftigt inom AI-sektorn är det nödvändigt att investera i talangutveckling och kompetenshöjning.
Ramverk och Riktlinjer: Det finns för närvarande en brist på tydliga ramverk kring AI-utveckling och användning. Dessa ramverk behöver anpassas och klargöras för att främja ansvarsfull och effektiv utveckling.
Utmaningar i Norden (Nordic Innovation)
Datahantering: Det finns utmaningar relaterade till allt från insamling till användning av data. Experimentering: Innan fullständig produktion är startad är det viktigt att först genomföra experiment och tester för att säkerställa att idéer och tekniker fungerar som avsett. Regelverk: Det finns frågor kring hur de nordiska länderna ska ta emot och implementera internationella och regionala regelverk kring AI. Talangattraktion: För att fortsätta växa och utvecklas inom AI-området är det avgörande att Norden aktivt arbetar för att attrahera och behålla talanger inom området.
Representanter från offentlig sektor och näringslivet samlades nyligen för att diskutera de utmaningar som AI medför inom offentlig sektor. Målet var att synliggöra dessa utmaningar för att på sikt hitta lösningar för att hantera dem på ett ansvarsfullt sätt.
Samtalet samlade ett antal deltagare från olika organisationer, däribland Lars Lundberg från ThinkAI, Håkan Hagerum från Ditas Consulting, Kristina Lundevall från Stockholms Stad, Elda Sparrelid från Region Stockholm, Mats Snäll från DIGG Myndigheten för digital förvaltning, Åsa Otterbjörk från Region Stockholm, Daniel Ekström från ADC Amsterdam Data Collective, Johan Källstrand från Parlametric, Mandi Hallstensson från Pensionsmyndigheten, Mårten Lindskog, Stockholms Stad och Anna Ray från FEI Företagsekonomiska Institutet.
Ett av de viktigaste ämnena som diskuterades var transparens och tydlighet vid utveckling och inköp av AI-system. Deltagarna var överens om att det är avgörande att vara öppen i processen för att skapa förtroende och förståelse för beslutsstöd som används. För att kunna vara effektiva beställare av AI-lösningar behöver de offentliga aktörerna utveckla sin kunskap och kompetens inom området. Det behövs även verktyg för att bedöma färdiga lösningar och säkerställa att kraven uppfylls.
Förtroende är en central faktor för att kunna använda AI-system i offentlig sektor. För att undvika att hämma utvecklingen av AI är det nödvändigt att lyfta fram transparens och bygga förtroende för systemen. Deltagarna betonade även vikten av att öka den digitala mognaden inom domstolarna för att kunna hantera AI-relaterade frågor på ett adekvat sätt.
För att säkerställa en likriktad och systematisk hantering av AI inom det offentliga behövs ett kontrollsystem där beställare, utförare och medborgare är involverade. Varje organisation bör ha en systematik för att kunna svara på frågor och följa regelverket.
Etiska frågor är också centrala när det gäller användningen av AI-system där beslutsprocessen inte kan förklaras. Deltagarna var överens om att vi behöver ha tillit till dessa system på samma sätt som vi har för läkemedel och medicinteknik. För att säkerställa kvalitet och säkerhet behövs bra regulatoriska modeller.
Sammanfattningsvis framkom det under samtalet att Förtroendemodellen är ett verktyg för självutvärdering av användningen av AI inom offentlig sektor. Modellen syftar till att öka öppenhet och transparens. Trots att förtroendemodellen är känd inom offentlig sektor ansågs den inte vara tillräckligt praktisk för att användas i det dagliga arbetet. Det finns en stor efterfrågan på verktyg och stöd för att utveckla och ställa krav vid inköp av system som använder AI. Det finns också ett behov av att öka kompetensen inom AI inom offentlig sektor, både bland förvaltningspersonal och leverantörer. Slutligen betonades risken att utvecklingen av AI inom offentlig sektor kan hämmas om det inte finns tillräckligt med transparens och tillit.
Detta samtal i Stockholms stadshus markerar en viktig milstolpe i arbetet med att skapa en ansvarsfull och etisk användning av AI inom offentlig sektor. Genom att fortsätta diskutera och samarbeta kan vi säkerställa att AI-teknologi används på ett sätt som gynnar samhället och främjar förtroende och tillit.
Samtalets deltagare:
Lars Lundberg, ThinkAI
Håkan Hagerum, Ditas Consulting
Mårten Lindskog, Stockholms Stad
Kristina Lundevall, Stockholms Stad
Mats Snäll, DIGG Myndigheten för digital förvaltning
Inbjudan till live-webbinar och dialog den 9 oktober:
– AI i Sverige, Europa och världen så in i Norden aktuellt.
Vi bjuder in till ett spännande live-webbinar där vi kommer att diskutera Sveriges position som AI-nation och hur vi kan bli ännu mer framgångsrika inom området. Detta evenemang kommer att samla forskare, representanter från näringslivet och den offentliga sektorn för att främja dialog och utbyta idéer om AI-utveckling och användning.
AI-teknik har en enorm potential att förändra vårt sätt att arbeta och driva verksamheter. För att säkerställa att Sverige är i framkant av denna utveckling är det viktigt att vi har en gemensam förståelse för vår nuvarande position och de åtgärder som krävs för att stärka vår AI-kompetens.
Frågeställningar:
Hur ligger Sverige till när det gäller AI-utveckling och användning jämfört med andra länder?
– Vilka är våra styrkor och svagheter? – Hur står vi oss i konkurrensen?
Hur påverkar lagar, regler och etik utvecklingen av AI?
Vilka regler, riktlinjer och policyer behöver vi införa för att säkerställa ansvarsfull och etisk användning av AI?
Vi är glada att kunna presentera en panel av experter inom AI-området som kommer att dela sina insikter och perspektiv. Det kommer också finnas en möjlighet för er att delta i diskussionen och ställa era egna frågor.
Juha HEIKKILÄ Adviser for Artificial Intelligence in the European Commission Directorate-General for Communications Networks, Content and Technology,
Darja Isaksson, Director General, Vinnova, Sweden
Fredrik Heintz is Professor of Computer Science.
Johan Harvard, Vice President Strategic Advisory, Silo AI
I en ny rapport från Digg presenteras ett förslag till nationell strategisk färdplan för den digitala utvecklingen fram till 2030. Rapporten är resultatet av ett regeringsuppdrag med målet att svara på EU:s ambition att driva på den digitala utvecklingen.
